|
Beskrivning. Styvfibblor är en grupp
medelstora fleråriga örter som kan bli omkring en meter
höga, men som oftast är lägre. Stjälken är
upprätt och har talrika blad, spridda styva hår, samt stjärnhår
och en del körtelhår, men saknar mikroglandler.
Stjälkbladen sitter ganska tätt och är mellan sex och tolv stycken,
de är skaftade, lansettlika, styvhåriga och stjärnhåriga,
särskilt på undersidan, bladkanten är platt och tandad. Bladrosett saknas.
Styvfibblor blommar i juli-augusti,
blomkorgarna är ofta många och sitter i glesa, rikt greniga,
kvastlika samlingar i toppen av stjälken. Holkfjällen
är styvhåriga med mörka körtelhår, men
saknar mikroglandler. Blommorna är gula. Frukterna
är svartbruna med vitgul hårpensel.
Styvfibblor omfattar omkring 200 apomiktiska småarter. De känns
igen på sina talrika skaftade stjälkblad, samt
avsaknaden av såväl bladrosett som mikroglandler. De liknar
mest flockfibbla (H. umbellatum), men
den senare har smalare och mer tätt sittande blad som har nedvikt
bladkant. Sektionerna hagfibblor
(H.. sect. Vulgata) och skogsfibblor
(H. sect. Hieracium), vilka också saknar
mikroglandler, skiljs genom välutvecklad
bladrosett vid tiden för blomningen.
Utbredning. Styvfibblor är vanliga och
förekommer i nästan hela landet, från Skåne
till Torne Lappmark. De växer i skogsbryn, vägkanter,
torra skogar och hedmarker.
Etymologi. Sektionsnamnet Tridentata betyder tretandad och
kommer av latinets tri (tre) och dens (tand).
|
Familj: Asteraceae
Släkte: Hieracium
Norden
Norra halvklotet
I Riksmuseets samlingar
Innehållsförteckning
|