Styvfibblor

Hieracium L. sect. Tridentata (Fr.) Gremli

Vetenskapliga synonym: H. grupp Rigida

Stivsvæver Rank Høgeurt Tankikeltanot

Beskrivning. Styvfibblor är en grupp medelstora fleråriga örter som kan bli omkring en meter höga, men som oftast är lägre. Stjälken är upprätt och har talrika blad, spridda styva hår, samt stjärnhår och en del körtelhår, men saknar mikroglandler. Stjälkbladen sitter ganska tätt och är mellan sex och tolv stycken, de är skaftade, lansettlika, styvhåriga och stjärnhåriga, särskilt på undersidan, bladkanten är platt och tandad. Bladrosett saknas. Styvfibblor blommar i juli-augusti, blomkorgarna är ofta många och sitter i glesa, rikt greniga, kvastlika samlingar i toppen av stjälken. Holkfjällen är styvhåriga med mörka körtelhår, men saknar mikroglandler. Blommorna är gula. Frukterna är svartbruna med vitgul hårpensel.
Styvfibblor omfattar omkring 200 apomiktiska småarter. De känns igen på sina talrika skaftade stjälkblad, samt avsaknaden av såväl bladrosett som mikroglandler. De liknar mest flockfibbla (H. umbellatum), men den senare har smalare och mer tätt sittande blad som har nedvikt bladkant. Sektionerna hagfibblor (H.. sect. Vulgata) och skogsfibblor (H. sect. Hieracium), vilka också saknar mikroglandler, skiljs genom välutvecklad bladrosett vid tiden för blomningen.

Utbredning. Styvfibblor är vanliga och förekommer i nästan hela landet, från Skåne till Torne Lappmark. De växer i skogsbryn, vägkanter, torra skogar och hedmarker.

Etymologi. Sektionsnamnet Tridentata betyder tretandad och kommer av latinets tri (tre) och dens (tand).

Innehållsförteckning