Skogsfibblor

Hieracium L. sect. Hieracium

Vetenskapliga synonym: H. sect. Sylvatica auct., H. subsect. Silvaticiformia (Dahlst.) Johanss.

Skogsvæver Skov-Høgeurt Salokeltanot

Beskrivning. Skogsfibblor är medelstora fleråriga örter som kan bli drygt en halv meter höga. Stjälken har högst två små stjälkblad, vilka är kortskaftade. De flesta bladen sitter i rosett vid basen, de är skaftade, gröna eller ibland mörkfläckiga, bladkanten är oftast mer eller mindre djupt tandad. Bladbasen är vanligen tydligt tvär eller hjärtlik och har inte sällan bakåtböjda, spjutlika flikar. Skogsfibblor blommar från juni till september, blomkorgarna sitter i glesa kvastlika samlingar. Holkfjällen är håriga, ofta stjärnhåriga, men saknar oskaftade mikroglandler. Blommorna är gula och stiften är gröna eller brungröna.
Skogsfibblorna är en av de största sektionerna i släktet och omfattar över 800 apomiktiska småarter. De liknar hagfibblor (H. sect. Vulgata) och är ofta svåra att skilja från dessa. Hagfibblorna skiljs genom fler och genomsnittligt större stjälkblad, rosettblad med kilformad bas, samt utåt- eller framåtböjda flikar vid bladbasen.

Utbredning. Skogsfibblor är vanliga och förekommer i hela landet, från Skåne till Torne Lappmark. De flesta växer i näringsrik skogsmark, men de enskilda småarterna kan ha mycket begränsad utbredning och kan vara knutna till speciella miljöer. Så är till exempel fallet med de småarter som kommit in i landet med importerat gräfrö och endast växer i parker. De tillhör samma grupp av gräsfröinkomlingar som parkgröe (Poa chaixii) och skuggsvingel (Festuca heterophylla).

Etymologi. Sektionsnamnet Hieracium är detsamma som det vetenskapliga namnet på släktet hökfibblor, Hieracium.

Familj: Asteraceae
Släkte: Hieracium

Norden
Norra halvklotet

I Riksmuseets samlingar

Innehållsförteckning

© Naturhistoriska riksmuseet 1999

http://linnaeus.nrm.se/flora/di/astera/hiera/hierhie.html
Senaste uppdatering: 27 juli 2000
Ansvarig för denna sida: Arne Anderberg