Helianthus L.

Solrosor

Beskrivning. Ett- eller fleråriga örter, ofta mycket högväxta, de fleråriga arterna har krypande jordstam. Blad motsatta eller de övre oftast strödda, oskaftade eller skaftade, enkla, kant helbräddad eller tandad. Blomkorgar stora. Holkfjäll örtartade, i två eller flera rader. Korgbotten med fjäll som omfattar frukterna. Strålblommor könlösa, gula, tretandade, längre än diskblommorna. Diskblommor tvåkönade, rörlika, gula eller bruna. Frukter stora, svarta eller svartfläckiga, något plattade, pensel saknas, ibland med ett till fyra korta borst.
Kromosomtal: 2n=34 (solros), 2n=102 (jordärtskocka).

Övrigt. Två arter i släktet, solros (H. annuus) och jordärtskocka (H. tuberosus), är ekonomiskt viktiga grödor som odlas i stor skala utomlands. I Sverige har odling av de värmekrävande solrosorna mindre omfattning, men i Sydsverige kan man ibland se fält med solros. Försök har gjorts att använda de storväxta arterna som energikälla.

Etymologi. Släktnamnet Helianthus betyder solblomma och kommer av grekiskans helios (sol) och anthos (blomma).

Släktet har omkring 50 arter. Den ettåriga arten solros (H. annuus) odlas och förekommer ofta tillfälligt på kulturmark. De likaså ettåriga arterna miniatyrsolros (H. debilis) och hamnsolros (H. petiolaris) kan också påträffas tillfälligt. Den fleråriga arten jordärtskocka (H. tuberosus) odlas för sina ätliga jordstamsknölar. Ytterligare ett par arter har påträffas tillfälligt i Sverige.

Arter:
gullsolros (H. decapetalus)
hamnsolros (H. petiolaris)
höstsolros (H. pauciflorus)
jordärtskocka (H. tuberosus)
miniatyrsolros (H. debilis)
solros (H. annuus)

I Riksmuseets samlingar

Innehållsförteckning