Jordärtskocka

Helianthus tuberosus L.

Jordskokk Jordskok Maa-artisokka Jerusalem Artichoke Topinambur

Beskrivning. Jordärtskocka är en högväxt flerårig ört med knölformat uppsvällda jordstammar. Den sprider sig vegetativt och är ofta beståndsbildande. Stjälken är grov, strävt borsthårig och kan bli över två meter hög. Bladen är motsatta, eller upptill strödda, skaftade, med en spetsigt äggrund bladskiva som har killik bas. Jordärtskocka blommar i september-oktober, blomkorgarna är stora, fem till åtta centimeter breda, och sitter i glesa samlingar. Blomkorgarna har välutvecklade gula strålblommor och ett välvt mittparti med gula diskblommor. Holkfjällen är ganska smala och spetsiga. Arten har senblommande respektive tidigblommande sorter och i de flesta fall hinner inte arten blomma i vårt land utan påträffas endast vegetativ. Den kan då identifieras på sin storlek, de motsatta, skaftade, spetsigt hjärtlika bladen och att den oftast bildar bestånd.

Utbredning. Jordärtskocka härstammar från Nordamerika och odlas för sina ätliga jordstamknölar. Arten kan ibland påträffas naturaliserad på kulturmark, eller tillfälligt på ruderatmark. Första fynduppgift som förvildad är från Skåne och publicerades 1870 (Hylander 1971).

Användning. Jordärtskocka infördes till Europa under 1500-talet och odlas även i Sverige för sina ätliga knölar på jordstammen. Dessa används till puréer, soppor men eftersom de har en mild sötaktig smak kan de även ätas råa.

Etymologi. Artnamnet tuberosus kommer av latinets tuber (knöl) och betyder 'med knölar', vilket syftar på de ätliga stamknölarna.

Referenser

"Jord-ärtskockor. fr. Wirginien. äro födande, men något wädergifwande: blomma ej hos oss, utan fortplantas af rot-afläggningar, och gör en god rätt för wåra bord."

Ur Anwisning til Wäxt-Rikets kännedom av Carl Fredrik Hoffberg (1792)