Gnaphalium L.

Noppor

Beskrivning. Ett- eller fleråriga, små till medelstora, filthåriga örter. Stjälkar ogrenade eller ibland grenade. Blad strödda, smalt avlånga, hela. Blomkorgar små, få till många, samlade i små huvudlika gyttringar eller i ax, nedre blomkorgar med långa stödblad. Holkfjäll med hinnkant, i frukt utbredda. Blommor tratt- eller rörformiga, vitgula eller med rödaktig mynning, yttre blommor honliga, inre tvåkönade. Frukt kal eller fint hårig, med hårpensel.
Kromosomtal: 2n=14 (sumpnoppa), 2n=28 (fjällnoppa), 2n=28, 56 (skogsnoppa), 2n=56 (norsknoppa).

Övrigt. Arterna har ibland delats upp i släktena Filaginella Opiz och Omalotheca Cass.
Bland de korgblommiga växterna finns flera släkten med små till medelstora, mer eller mindre filthåriga arter, till exempel kattfötter (Antennaria), klotullörter (Filago), ullörter (Logfia), vitnoppor (Pseudognaphalium) och hedblomster (Helichrysum).

Etymologi. Släktnamnet Gnaphalium kommer av grekiskans gnafalon (kardull, filt) och syftar på arternas filtlika behårig (Odhner 1963).

Släktet har omkring 80 arter. Fyra arter förekommer regelbundet i Sverige. Arterna skogsnoppa (G. sylvaticum) och sumpnoppa (G. uliginosum) finns i nästan hela landet, medan norsknoppa (G. norvegicum) och fjällnoppa (G. supinum) är fjällväxter.
Arten vitnoppa (Pseudognaphalium luteoalbum) förs numera till släktet vitnoppor (Pseudognaphalium).

Arter:
fjällnoppa (G. supinum)
norsknoppa (G. norvegicum)
skogsnoppa (G. sylvaticum)
sumpnoppa (G. uliginosum)

I Riksmuseets samlingar

Innehållsförteckning

Referenser