Hampflockel

Eupatorium cannabinum L.

Svenska synonym: flocks, floksört, hampört

Hjortetrøst Hjortetrøst Punalatva Hemp-agrimony Wasserdost

Hampflockel Beskrivning. Hampflockel är en flerårig ört som kan bli upp till en och en halv meter hög. Stjälkarna är upprätta, rödbruna och finhåriga med kortskaftade, motsatta blad som är djupt handflikiga med tre till fem flikar och grovt sågad kant. Hampflockel Hampflockel blommar från juli till september. Blomkorgarna är smala och fåblommiga och sitter i täta kvastlika samlingar. Blommorna är vanligen rosa, men vitblommiga exemplar förekommer ibland. Karaktäristiskt är också de vita till rosa, långt utskjutande stiftgrenarna. Frukterna är svartbruna med körtlar och en välutvecklad hårpensel.
Hampflockel kan knappast förväxlas med andra arter. De rosa blommorna med utskjutande stiftgrenar och de motsatta handflikiga bladen är typiska för arten.

Hampflockel Utbredning. Hampflockel är ganska vanlig i Skåne och Blekinge på fuktig mark, men förekommer sällsynt upp till Hälsingland. Den växer oftast på stränder och vid bäckar och åar, i diken eller fuktiga busksnår. Första fynduppgift publicerades på 1600-talet (Nordstedt 1920).

Användning. Hampflockel odlas ibland vid dammanläggningar och i trädgårdar. Förr användes den inom folkmedicinen.

Hampflockel, blomkorgar Etymologi. Artnamnet cannabinum kommer av Cannabis som är det vetenskapliga namnet på släktet hampor. Namnet betyder hampaliknande och syftar på bladens likhet med hampans (Cannabis sativa) blad.

Familj: Asteraceae
Släkte: Eupatorium

Norden
Norra halvklotet
Bildgalleri

I Riksmuseets samlingar

Innehållsförteckning

Referenser


"Flocks, w. wid sjö- och åbräddar i södre Swerige. Roten purgerar och skall göra nytta i wattusot. Örten kokt i win, fördelar swulnad i benen, då däri blötte klutar påläggas."

Ur Anwisning til Wäxt-Rikets Kännedom av C. F. Hoffberg (1792)

© Naturhistoriska riksmuseet 1997

http://linnaeus.nrm.se/flora/di/astera/eupat/eupacan.html
Senaste uppdatering: 22 augusti 2007
Ansvarig för denna sida: Arne Anderberg