Erigeron L.

Binkor

Beskrivning. Fleråriga eller ett- till tvååriga örter. Stjälk upprätt, ogrenad eller grenad. Blad håriga, mer eller mindre spatelformade, strödda på stjälken samt ofta i basal rosett. Blomkorgar brett cylindriska, vid basen ofta omgivna av ett antal små blad. Holkfjäll smala, i flera rader, vit-, rosa- eller svarthåriga. Korgbotten utan fjäll mellan blommorna. Strålblommor honliga, tunglika, korta och smala, vita, rosa eller violetta. Yttre diskblommor saknas eller är få, trådformade, honliga, med samma färg som strålblommorna. Inre diskblommor talrika, tvåkönade, rörlika, gula. Ståndare utan svanslika bihang vid basen. Frukt liten, hårig, med hårpensel.
Kromosomtal: 2n=18 (fjällbinka, gråbinka, rosenbinka), 2n=36 (svartbinka).

Övrigt. I släktet binkor inkluderades tidigare också arten kanadabinka (Conyza canadensis), vilken numera förs till släktet ogräsbinkor (Conyza).

Etymologi. Släktnamnet Erigeron kommer av grekiskans eri (tidig) och geron (gubbe, gammal) och betyder 'tidigt gammal', vilket kan syfta på att korgarna snabbt blommar över.

Släktet har omkring 150 arter, de flesta i Nordamerika. I Sverige förekommer fyra arter varav tre, fjällbinka (E. uniflorus), rosenbinka (E. borealis) och svartbinka (E. humilis), är fjällväxter. Den fjärde arten, gråbinka (E. acer), förekommer i hela landet. Ytterligare tre arter har påträffats tillfälligt, bland annat sommarbinka (E. annuus).
Ett flertal arter och arthybrider odlas som trädgårdsväxter, alla med större och mer anslående blomkorgar än de arter som finns vilda i vårt land, bland andra orangebinka (E. aurantiacus) och guldbinka (E. aureus).

Arter:
fjällbinka (E. uniflorus)
gråbinka (E. acer)
rosenbinka (E. borealis)
sommarbinka (E. annuus)
svartbinka (E. humilis)

I Riksmuseets samlingar

Innehållsförteckning