Svartbinka

Erigeron humilis Graham

Vetenskapliga synonym: E. unalaschkensis (DC.) Vierh., E. uniflorus L. ssp. unalaschkensis (DC.) Hiitonen

Svartbakkestjerne Sort bakkestjerne Tummakallioinen Snækobbi Snow Fleabane

Svartbinka Beskrivning. Svartbinka är en lågväxt, flerårig ört som kan bli upp till en decimeter hög och som har tät och utspärrad svartviolett behåring på stjälken och blomkorgarna. Bladen är spatelformade och sitter strödda på stjälken och i en basal bladrosett. Svartbinka blommar i juli-augusti. Blomkorgarna är breda med killik bas, holkfjällen är tätt klädda med svartvioletta hår och ger därigenom ett Svartbinka mycket mörkt intryck. Korgarna har två slags blommor, vita eller violetta tungformade strålblommor samt gula rörformade diskblommor.
Svartbinka är mycket lik den betydligt vanligare arten fjällbinka (E. uniflorus), men den senare har korgar med rundad eller tvär bas och vitaktig behåring.

Svartbinka

Utbredning. Svartbinka förekommer ganska sällsynt från Åsele Lappmark till Torne Lappmark, men är något vanligare i de nordliga fjälltrakterna. Den växer på fuktiga ställen på kalkrik mark i fjällen, till exempel flytjordsvalkar, dryashedar och snölegor. Första fynduppgift publicerades 1839 (Nordstedt 1920).

Etymologi. Artnamnet humilis är latinets ord för lågväxt.

Familj: Asteraceae
Släkte: Erigeron

Norden
Norra halvklotet
Bildgalleri

I Riksmuseets samlingar

Innehållsförteckning

Referenser

© Naturhistoriska riksmuseet 1998

http://linnaeus.nrm.se/flora/di/astera/erige/erighum.html
Senaste uppdatering: 21 mars 2004
Ansvarig för denna sida: Arne Anderberg