Bolltistel

Echinops sphaerocephalus L.

Kuletistel Fligbladet Tidselkugle Valkopallo-ohdake Glandular Globe-thistle Kugeldistel

Beskrivning. Bolltistel är en storväxt, flerårig ört med grov, sparsamt grenig stjälk som kan bli upp till två meter hög. Bladen är stora, parflikiga och torniga, ovansidan är körtelhårig och undersidan är vitluden. Bolltistel blommar i juli-augusti. Blommorna är vita eller gråvita och sitter i enblommiga blomkorgar som är samlade i drygt fem centimeter breda, bollformade huvuden. De stora bollarna sitter på långa vitludna grenar som är klädda med brunröda körtlar. Holkfjällen är upprätta.
Bolltistel är lätt att känna igen på storleken och de stora bollformade samlingarna av blomkorgar. Den kan bara förväxlas med arten grå bolltistel (E. exaltatus), som lättast skiljs genom att blomkorgarnas holkfjäll är tydligt utböjda, samt att blomhuvudenas skaft saknar körtlar.

Utbredning. Bolltistel är en ursprungligen odlad art som ibland påträffas naturaliserad på tomtmark, vägkanter, banvallar och annan kulturpåverkad mark. Första fynduppgift publicerades 1792 av Samuel Liljeblad som uppgav den som odlad och sällsynt förvildad (Hylander 1971).

Användning. Bolltistel odlas ibland som prydnadsväxt.

Etymologi. Artnamnet sphaerocephalus betyder 'med klotformade huvuden' och kommer av grekiskans sphaera (klot) och kefalon (huvud). Det svenska namnet bolltistel användes redan under 1700-talet.

Referenser

"E. sphærocephalus (Bolltistel) har klotrundt blomhufvud och ludna groft-tandade blad...
...Bl:r i Jul. Aug. med hvita blomkronor: blå knappar. Bladen äro taggige som på Tistel."

Ur Utkast til en svensk flora av Samuel Liljeblad (1798)