Klostergemsrot

Doronicum pardalianches L.

Svenska synonym: alpgemsrot, vårkrage

Hjartegullkorg Hjertebladet Gemserod Tarhavuohenjuuri Leopard's-bane Kriechende Gemswurz

Beskrivning. Klostergemsrot är en beståndsbildande, flerårig ört som har en kort jordstam och sprider sig med underjordiska utlöpare. Stjälken kan bli omkring en meter hög och har ett fåtal stjälkomfattande blad, de nedre bladen är tydligt skaftade och har en rundat hjärtlik, fintandad bladskiva med smalt urnupen bas. Bladen och bladskaften är tydligt och ganska tätt håriga. Klostergemsrot blommar i maj-juni, blomkorgarna är tre till fem centimeter breda och sitter flera tillsammans i glesa samlingar i stjälktoppen med sidokorgarna nående högre än mittkorgen. Strålblommorna är gula liksom diskblommorna.
Klostergemsrot kännetecknas av sina starkt håriga blad och bladskaft, talrika blomkorgar, samt rikliga utlöpare som ofta ger arten ett mattlikt växtsätt.

Utbredning. Klostergemsrot förekommer sällsynt förvildad och naturaliserad i gamla parker och annan kulturmark i Syd- och Mellansverige. Arten härstammar från västra och centrala Europa. Första fynduppgift som förvildad är från Jämtland och publicerades 1884 (Hylander 1971).

Användning. Klostergemsrot odlas ibland som prydnadsväxt i trädgårdar.

Etymologi. Artnamnet pardalianches är namnet på en växt i antiken som antogs döda leoparder. Det kommer av latinets pardalis (panter) och grekiskans agchein (stypa, döda). Det äldre svenska namnet vårkrage har också använts på arten gemsrot (D. orientale).

Familj: Asteraceae
Släkte: Doronicum

I Riksmuseets samlingar

Innehållsförteckning

Referenser

© Naturhistoriska riksmuseet 2000

http://linnaeus.nrm.se/flora/di/astera/doron/doropar.html
Senaste uppdatering: 21 februari 2000
Ansvarig för denna sida: Arne Anderberg