Crepis L.

Fibblor

Beskrivning. Ett- eller fleråriga örter. Stjälk upprätt, med mjölksaftgångar, vanligen med strödda blad, sällan bladlös. Blad enkla, helbräddade, tandade eller parflikiga. Blomkorgar i kvast eller sällan i klase. Holkfjäll i två rader, inre holkfjäll jämnhöga, örtartade, håriga, yttre holkfjäll korta, ofta utstående, borstlika. Korgbotten utan fjäll mellan blommorna. Blommor tunglika, tvåkönade, gula. Frukt ribbad, ibland med kort spröt, pensel vit, med hårlika borst.
Kromosomtal: 2n=12.

Övrigt. Släktets arter påminner om hökfibblor (Hieracium), men skiljs genom jämnhöga holkfjäll omgivna av korta ytterholkfjäll.

Etymologi. Släktnamnet Crepis kommer av grekiskans krepis (sko) och var ett växtnamn hos Theofrastos (300 f. Kr.). Det svenska namnet fibbla ingår även som suffix i artnamn hos andra släkten i familjen korgblommiga växter (Asteraceae).

Släktet har omkring 200 arter varav sju är bofasta i Sverige. De flesta förekommer på kulturpåverkad mark, vanligast är klofibbla (C. tectorum) som förekommer allmänt i nästan hela landet. Ytterligare fyra arter har påträffats tillfälligt.

Arter:
borstfibbla (C. setosa)
grönfibbla (C. capillaris)
klasefibbla (C. praemorsa)
klofibbla (C. tectorum)
kärrfibbla (C. paludosa)
skånefibbla (C. biennis)
vallfibbla (C. nicaeensis)

I Riksmuseets samlingar

Innehållsförteckning