Cirsium Mill.

Tistlar

Beskrivning. Två- eller fleråriga örter. Stjälk upprätt, ibland vingad och tornig. Blad spiralställda, hela eller parflikiga, oftast med torniga kanter. Blomkorgar ensamma eller i kvastlika samlingar. Holkfjäll tegellagda i flera rader, med torn endast i spetsen. Korgbotten med fjäll mellan blommorna. Blommor en- eller tvåkönade, rörlika, rödvioletta eller sällan gula eller vita. Sällan tvåbyggare. Frukt med fjäderpensel.
Kromosomtal varierande.

Användning. Enligt Nyman (1867) kan späda stjälkar av tistlar ur släktena tistlar (Cirsium) och piggtistlar (Carduus) tillagas och ätas som sparris (Asparagus officinalis).

Övrigt. Suffixet tistel används även om arter i andra torniga släkten i familjen, som bolltistlar (Echinops), mariatistlar (Silybum), piggtistlar (Carduus), spåtistlar (Carlina) och ulltistlar (Onopordum).

Etymologi. Släktnamnet Cirsium kommer av grekiskans kirsion, namnet användes redan av Dioskorides (Lid 1985).

Släktet har ungefär 250 arter. Sju arter förekommer regelbundet i Sverige och till de vanligare hör kärrtistel (C. palustre), vägtistel (C. vulgare), åkertistel (C. arvense) och brudborste (C. helenoides). Arten bäcktistel (C. rivulare) betraktas numera som försvunnen ur den svenska floran.
Många av arterna är ogräsväxter som bara tillfälligt hittas i landet, till exempel klottistel (C. eriophorum) och knöltistel (C. tuberosum).

Familj: Asteraceae

Arter:
bantistel (C. canum)
brudborste (C. helenoides)
bäcktistel (C. rivulare)
jordtistel (C. acaule)
kåltistel (C. oleraceum)
kärrtistel (C. palustre)
vägtistel (C. vulgare)
åkertistel (C. arvense)


I Riksmuseets samlingar

Innehållsförteckning

Referenser

© Naturhistoriska riksmuseet 1997

http://linnaeus.nrm.se/flora/di/astera/cirsi/welcome.html
Senaste uppdatering: 6 juni 2000
Ansvarig för denna sida: Arne Anderberg