|
Beskrivning. Kåltistel är en storväxt,
flerårig ört som utmärks av att blomkorgarna är omgivna
av stora blekt gulgröna svepeblad. Stjälken är vanligen ogrenad och
kan bli upp till en och en halv meter hög. Bladen är mjuka, hela
eller djupt parflikiga med breda flikar, bladkanten är hel eller
sågtandad med mjuka tornar. De övre bladen är stjälkomfattande
med hjärtlik bas.
Kåltistel blommar från juli till september. Blomkorgarna
sitter ofta gyttrade i toppen av stjälken och är omgivna av
svepebladen. Blommorna är vanligen ljusgula men kan sällan
vara mörkt rödvioletta.
Kåltistel kan inte förväxlas med andra arter, den bildar
dock hybrider med flera av de andra arterna i släktet
tistlar (Cirsium).
Utbredning. Kåltistel är ganska vanlig i
Skåne, men förekommer sällsynt även i Halland och
Västergötland. Den växer på fuktig mark i ängar,
dikeskanter, i bäckraviner och fuktiga skogar. Den har också påträffats
tillfälligt på kulturmark på flera platser i Syd- och Mellansverige.
Första fynduppgift är från Lund, Skåne och
publicerades av Linné 1745 (Nordstedt 1920).
Etymologi. Artnamnet oleraceum kommer av
latinets olus (grönsak) och syftar på att arten, enligt Linné,
på vissa håll i Ryssland använts till föda.
|
Familj: Asteraceae
Släkte: Cirsium
Norden
Norra halvklotet
Bildgalleri
I Riksmuseets samlingar
Innehållsförteckning
Referenser
|