Finnklint

Centaurea phrygia L.

Vetenskapliga synonym: C. phrygia L. ssp. austriaca (Willd.) Gugler (ssp. phrygia), C. pseudophrygia C. A. Mey. (ssp. pseudophrygia)
Svenska synonym: ängsklint (ssp. phrygia), fjäderklint (ssp. pseudophrygia)

Parykk-knoppurt Eng-Knopurt (ssp. phrygia), Fjer-Knopurt (ssp. pseudophrygia) Nurmikaunokki Perücken-Flockenblume

Beskrivning. Finnklint, som tidigare kallades ängsklint, är en medelstor, flerårig ört med sparsamt grenig stjälk. Den blir en knapp meter hög och har smalt äggrunda eller lansettlika, kortskaftade blad med finsågad kant. Arten blommar i juli-augusti och blomkorgarna är klotrunda med ljust rödvioletta blommor. Holkfjällen är ljusbruna med tofsliknande fransigt bihang hos huvudunderarten finnklint (ssp. phrygia), eller med ett utdraget lansettlikt eller fjäderlikt bihang hos underarten fjäderklint (ssp. pseudophrygia (C. A. Mey.) Gugler). De yttre blommorna är sterila och större än de övriga. Frukten har en upp till två millimeter lång borstlik pensel.
Finnklint känns igen på de tofslikt fransiga holkfjällen och de breda finsågade bladen. Arten svartklint (C. nigra) skiljs genom likstora blommor, samt svartbruna och kamlikt fransiga bihang på holkfjällen. Hybrider mellan rödklint (C. jacea) och finnklint är kända.

Utbredning. Finnklint är sällsynt och förekommer endast i Mellansverige, från Västmanland och norra Uppland till Medelpad. Huvudunderarten finnklint (ssp. phrygia) är bofast i Sverige och växer i skogsbryn, på åkerrenar, ängsmark och i örtrika skogar. Underarten fjäderklint (ssp. pseudophrygia ) har endast påträffats tillfälligt i Sverige. Första fynduppgift är från Snöberg, Hafverö socken i Medelpad och publicerades av E. Collinder i Medelpads flora 1909 (Hylander 1971). Ett exemplar insamlat av Collinder år 1907 vid Snöbergs gård finns i Naturhistoriska riksmuseets samlingar och kan ses i artens bildgalleri.

Etymologi. Artnamnet phrygia kommer av latinets Phrygia (Frygien, ett område i antikens Mindre Asien) och betyder frygisk.

Familj: Asteraceae
Släkte: Centaurea

Norden
Norra halvklotet
Fridlyst
Bildgalleri

I Riksmuseets samlingar

Innehållsförteckning

Referenser


"C. phrygia L. (=C. austriaca WILLD.). Sälls. Spars. Hafverö, Snöberg på en gammal hövall!"

Ur Medelpads flora av E. Collinder (1909)

© Naturhistoriska riksmuseet 1999

http://linnaeus.nrm.se/flora/di/astera/centa/centphr.html
Senaste uppdatering: 6 juni 2000
Ansvarig för denna sida: Arne Anderberg