Rödklint

Centaurea jacea L.

Vetenskapliga synonym: Jacea pratensis Lam.
Svenska synonym: färgklint

Vanleg knoppurt Almindelig Knopurt Ahdekaunokki Brown Knapweed Wiesen-Flockenblume

Beskrivning. Rödklint är en flerårig ört som kan bli upp till åtta decimeter hög. Stjälken är upprätt och har strödda, långsmala blad med glest tandad kant, de nedre bladen kan ibland vara parflikade. Rödklint blommar under sensommaren och hösten, från juli till september, med rödvioletta blommor som sitter samlade i två till tre centimeter breda korgar. Blomkorgarna omges av bruna holkfjäll med ett rundat, uppslitsat bihang i spetsen. Frukterna är blekt bruna och saknar vanligen pensel.
Rödklint kan förväxlas med flera andra rödblommiga klintar (Centaurea), de flesta av dessa är dock mycket sällsynta. Den vanligaste förutom rödklint är väddklint (C. scabiosa), vilken är till alla delar större och kraftigare, med parflikiga blad och lansettlika holkfjäll med kamfransad kant. Arterna svartklint (C. nigra) och finnklint (C. phrygia) har brett lansettlika blad och holkfjäll vars bihang är fint fransiga i kanten, svartklint saknar dessutom stora kantblommor. Rödklint och svartklint kan ibland bilda en hybrid som brukar kallas banklint (C. x decipiens), hybriden kan återkorsa sig med föräldrarterna vilket gör att de kan vara svåra att identifiera. Arten sandklint (C. stoebe) är också rödblommig men har blekare blommor och parflikiga blad.

Utbredning. Rödklint är vanlig i södra och mellersta Sverige. Den växer på nästan alla typer av öppen mark, som i vägkanter, skogsbackar och ängar. Första fynduppgift publicerades av Rudbeck i Catalogus plantarum år 1658 (Nordstedt 1920).

Användning. Har förr använts som färgväxt och uppges ge gul färg.

Etymologi. Artnamnet jacea är ursprungligen ett italienskt namn på styvmorsviol (Viola tricolor), namnet användes om en klint första gången av Brunfels år 1536 (Lid 1985).

Referenser