Carduus L.

Piggtistlar

Beskrivning. Tvååriga, torniga örter. Stjälk vingad och tornig. Blad spiralställda, parflikiga eller pardelade, med torniga kanter. Blomkorgar ensamma eller flera tillsammans. Holkfjäll tegellagda i flera rader, med torn endast i spetsen. Korgbotten med fjäll mellan blommorna. Blommor rörlika, tvåkönade, rödvioletta eller sällan vita. Frukt tre till fyra millimeter lång, med hårpensel.
Kromosomtal: 2n=16 (krustistel, nicktistel), 2n=22 (piggtistel).

Användning. Enligt Nyman (1867) kan späda stjälkar av tistlar ur släktena piggtistlar (Carduus) och tistlar (Cirsium) tillagas och ätas som sparris (Asparagus officinalis).

Övrigt. Suffixet tistel används även om arter i andra släkten av korgblommiga växter (Asteraceae), såsom bolltistlar (Echinops), mariatistlar (Silybum), spåtistlar (Carlina), tistlar (Cirsium) och ulltistlar (Onopordum).

Etymologi. Släktnamnet Carduus användes om en tistel redan av Vergilius (Lid 1985).

Släktet har omkring 90 arter. Tre arter förekommer regelbundet i Sverige, krustistel (C. crispus) är ganska vanligt förekommande, medan de båda andra, nicktistel (C. nutans) och piggtistel (C. acanthoides), är sällsynta. Alla de tre arterna kan korsa sig med varandra. Andra arter som uppträder tillfälligt är till exempel kvarntistel (C. hamulosus), olymptistel (C. thoermeri) och smaltistel (C. tenuiflorus).

Familj: Asteraceae

Arter:
krustistel (C. crispus)
nicktistel (C. nutans)
olymptistel (C. thoermeri)
piggtistel (C. acanthoides)


I Riksmuseets samlingar

Innehållsförteckning

Referenser

© Naturhistoriska riksmuseet 1997

http://linnaeus.nrm.se/flora/di/astera/cardu/welcome.html
Senaste uppdatering: 5 juni 2000
Ansvarig för denna sida: Arne Anderberg