|
Beskrivning. Nicktistel är en medelstor, tvåårig
ört med vasst stickande tornar. Stjälken kan bli upp till en meter hög
och är vingkantad, något ullhårig och har långa tornar. Bladen
är gröna, håriga, djupt flikiga och har också de långa
tornar. Nicktistel blommar från juli till september. Blomkorgarna är ofta
stora, omkring fem centimeter i diameter, och sitter enstaka på långa
skaft i stjälktoppen. Korgarna är spindelvävshåriga,
åtminstone i knoppstadiet, och har smala mellersta holkfjäll som
bara är tre till fem millimeter breda ovanför insnörningen och
som är jämnt avsmalnande mot spetsen. De yttre holkfjällen har en
insvängning på mitten och böjer sig så småningom
utåt. Blommorna är rödvioletta och doftar
mysk, särskilt på kvällen.
Nicktistel känns igen på sina stora blomkorgar som lutar nedåt
när de är utslagna. Den liknar den sällsynta arten
olymptistel (C. thoermeri), men den senare är vanligen mer högväxt,
har oftast upprätta blomkorgar som är kala eller sällan finhåriga
även i knoppstadiet, samt mellersta holkfjäll som är fem till nio
millimeter breda ovanför insnörningen, och som är hastigt avsmalnande i
en torn.
Utbredning. Nicktistel förekommer ganska sällsynt i södra
Sveriges kalktrakter och växer på torra backar och i vägkanter.
Längre norrut förekommer arten mest tillfälligt på ruderatmark
och i hamnar.
Första fynduppgift är från
Visby, Gotland och publicerades år 1741 (Nordstedt 1920).
Etymologi. Artnamnet nutans betyder nickande och
syftar på de lutande blomkorgarna.
|
Familj: Asteraceae
Släkte: Carduus
Norden
Norra halvklotet
Bildgalleri
I Riksmuseets samlingar
Innehållsförteckning
Referenser
|