|
Beskrivning. Brunskära är en ettårig ört
som kan bli upp till sex decimeter hög.
Stjälken är upprätt, oftast grenig och har motsatta, mörkt
gröna, vanligen treflikade blad med grovtandad kant.
Brunskära blommar under sommaren och hösten, från juli till oktober.
Blomkorgarna är upprätta, cylindriska, ungefär lika höga som breda,
och de är omgivna av en krans med omkring fem bladlika ytterholkfjäll.
Korgarna har bara rörlika, gulbruna diskblommor. Frukten är plattad och
har vanligen två långa hullingförsedda spröt upptill.
Brunskära kan bara förväxlas med andra arter ur släktet
skäror (Bidens). Arten
grönskära (B. radiata) skiljs genom ljust
gröna blad och breda, plattade blomkorgar som är omgivna av ett tiotal
ytterholkfjäll. Den tredje arten, nickskära
(B. cernua), har enkla, sågade blad, nickande blomkorgar och frukter med
vanligen fyra spröt.
Utbredning. Brunskära är vanlig i södra och mellersta
Sverige men förekommer sällsynt ända upp till Torne Lappmark. Den är
en sumpväxt som växer vid åar, dammar och sjöar, på våt
och näringsrik mark.
Första fynduppgift är från Uppland och publicerades av
Celsius 1732, arten finns dock omnämnd redan under 1600-talet (Nordstedt 1920).
Användning. Brunskära kan användas som
färgväxt och ger en gulröd färg.
Etymologi. Artnamnet tripartita kommer av latinets tres
(tre) och pars (del). Namnet betyder tredelad, vilket syftar på de oftast
treflikiga bladen.
|
Familj: Asteraceae
Släkte: Bidens
Norden
Norra halvklotet
Färgväxt
Bildgalleri
I Riksmuseets samlingar
Innehållsförteckning
Referenser
"Brunskjära, w. i wattudiken och gropar. Ylletyger med alun
förut betade färgas brandgula, då de kokas med örten smått
skuren: fröen fästa sig i ullen på förbigående får
så fast, at de knapt genom kardning eller skrubning kunna bortskaffas: ätes
af får och kor."
Ur Anwisning til Wäxt-Rikets kännedom av Carl Fredrik Hoffberg (1792)
|