Artemisia L.

Malörter

Beskrivning. Fleråriga, aromatiska örter eller små buskar. Stjälk upprätt eller nästan nedliggande, ibland vedartad vid basen. Blad strödda, djupt flikiga eller sällan lansettlika, vitludna, håriga eller kala. Blomkorgar vanligen små, i greniga klasar. Holkfjäll i få rader. Korgbotten utan fjäll mellan blommorna. Strålblommor saknas, yttre blommor rörlika, honliga. Diskblommor tvåkönade, vitaktiga eller gula. Ståndare utan svanslika bihang vid basen. Stiftgrenar med hår i toppen. Frukter små, smalt omvänt äggrunda, plattade, utan pensel.
Kromosomtal: 2n=16 (gråbo), 2n=18 (alvarmalört, malört), 2n=34 (stenmalört), 2n=36 (fältmalört).

Övrigt. Införda eller tillfälliga arter kan avvika genom att vara ettåriga eller ha hela blad.
Ett stort antal arter som förut hörde till Artemisia, bland annat strandmalört, placeras numera i släktet strandmalörter (Seriphidium) som bland annat skiljs från malörterna genom att ha endast tvåkönade blommor.

Etymologi. Släktnamnet Artemisia kommer av Artemis, som bland annat var barnbördens gudinna. Namnet syftar på att flera arter använts som örtmedicin vid olika kvinnosjukdomar.

Släktet har omkring 400 arter, de flesta i stäpp- och halvökenområden i Centralasien. I Sverige förekommer sex arter regelbundet, av vilka gråbo (A. vulgaris) och malört (A. absinthium) är de mest kända. Ytterligare 13 arter har påträffats tillfälligt inkomna eller förvildade, bland annat kryddväxterna åbrodd (A. abrotanum) och dragon (A. dracunculus).

Familj: Asteraceae

Arter:
alvarmalört (A. oelandicum)
dragon (A. dracunculus)
fältmalört (A. campestris)
gråbo (A. vulgaris)
malört (A. absinthium)
sandmalört (A. stelleriana)
stenmalört (A. rupestris)
åbrodd (A. abrotanum)


I Riksmuseets samlingar

Innehållsförteckning

© Naturhistoriska riksmuseet 1997

http://linnaeus.nrm.se/flora/di/astera/artem/welcome.html
Senaste uppdatering: 5 juni 2000
Ansvarig för denna sida: Arne Anderberg