Gråbo

Artemisia vulgaris L.

Vetenskapliga synonym: A. coarctata Forselles, A. vulgaris L. ssp. coarctata (Forselles) Sterner (ssp. vulgaris var. coarctata)
Svenska synonym: vanlig gråbo (ssp. vulgaris var. vulgaris), strandgråbo (ssp. vulgaris var. coarctata)

Burot Grå-Bynke Pujo Mugwort Gemeiner Beifuß

Beskrivning. Gråbo är en storvuxen flerårig ört med djupt flikiga blad och en stor grenig klase med massor av små blomkorgar. Stjälken är upprätt, upp till en och en halv meter hög, och vanligen mörkt brunröd. Bladen är för det mesta kala på ovansidan och gråludna undertill, bladflikarna är platta och spetsiga. Gråbo blommar från juli till september. Blomkorgarna är små och gråludna med vitaktiga blommor som har rödbruna utskjutande stift. Frukten är mycket liten. I Sverige förekommer bara huvudunderarten (ssp. vulgaris) som delas upp i de två varieteterna vanlig gråbo (var. vulgaris) och strandgråbo (var. coarctata (Forselles) Lindm.). Den sistnämnda är mer aromatisk och har gråluden stjälk, samt smalflikiga gråludna blad.
Gråbo liknar mest malört (A. absinthium), men den senare har helt silvergrå blad, större blomkorgar med rent gula blommor och en kraftigare, mättat aromatisk doft.

Utbredning. Gråbo är mycket vanlig på torr kulturmark kring gårdar och på ruderatmark och i vägkanter, men förekommer även på stränder. Första fynduppgift publicerades i Rudbecks Catalogus plantarum 1658 (Nordstedt 1920).

Användning. Gråbo har använts inom örtmedicinen mot flera olika åkommor, bland annat frossa. Den såldes på apoteken som Fibrillae radicis Artemisiae.

Etymologi. Artnamnet vulgaris kommer av latinets vulgus (hop, allmänhet) och betyder vanlig.

Referenser

"Växten kallas vanligen Gråbo och är en bland våra allmännare; man ser den vid nästan alla vägar jemte tistlar o. d., eller kring våra odlingar och boningar på landet i sällskap med Nässlor och Målla."

Ur Utkast till svenska växternas naturhistoria I av C. F. Nyman (1867)