Åbrodd

Artemisia abrotanum L.

Vetenskapliga synonym: A. paniculata Lam.

Abrodd Aaprottimaruna Southernwood Eberraute, Eberreis, Staubwurz

Beskrivning. Åbrodd är en liten, grågrön, aromatiskt doftande buske som vanligen inte blir mer än en halv meter hög. Bladen är en till tre gånger parflikade med nästan trådsmala flikar. Bladflikarna har små körtlar och är kala på ovansidan och gråludna på undersidan. Åbrodd blommar under hösten, men går nästan aldrig i blom i Sverige. Blomkorgarna är små, bara tre till fyra millimeter, nästan klotrunda, och sitter på skaft från bladvecken. Blommorna är blekt gula.
Åbrodd kan knappast förväxlas med de andra arterna i släktet malörter (Artemisia) som alla är örter. Den känns igen på de vedartade grenarna, de finflikiga bladen och den aromatiska citronartade doften.

Utbredning. Åbrodd är en odlad art som ibland kan påträffas kvarstående efter odling eller förvildad på kulturpåverkad mark. Arten hör troligen hemma i västra Asien. Första fynduppgift som förvildad är från Malmö, Skåne och publicerades av Carl Blom 1933 (Hylander 1971). Exemplar insamlade av Carl Blom i Malmö år 1933 finns i Naturhistoriska riksmuseets samlingar och kan ses i artens bildgalleri. Arten är känd som odlad redan under medeltiden (Nordstedt 1920).

Användning. Åbrodd är en gammal medicinal- och kryddväxt som brukar odlas i kryddträdgårdar. Bladen kan användas som krydda både i matlagning och för smaksättning av likörer och brännvin.

Etymologi. Artnamnet abrotanum är ett gammalt latinskt namn på arten. Åbrodd är en försvenskning av det vetenskapliga artnamnet.

Referenser

"Åbrodd. w. i Österlanden och södra Europa: en skön stärkande och balsamisk ört: lagd kring om Lik, förekommer hastig förruttnelse: omslag deraf på kallbrand, hindrar dess utbredande: i dricksfatet hängd, motstår syra: Skabb och utslag twättas med dess decokt. I Tyskland lägges litet Åbrådd i soppor och bland kött som kokas, at gifwa aromatisk smak. Den blommar ej hos oss, utan förökes af rötter eller nedsatte qwistar."

Ur Anwisning til Wäxt-Rikets kännedom av Carl Fredrik Hoffberg (1792)