Arctium L.Kardborrar | |
|
Beskrivning. Tvååriga, storväxta
örter. Stjälk upprätt, grov, grenig. Blad strödda, skaftade,
bladskiva stor, helbräddad, med tvär bas.
Blomkorgar runda, ibland något plattade, i toppställd
kvast eller klase. Holkfjäll mångradiga, långspetsade,
med krokudd. Korgbotten borstklädd, utan fjäll mellan blommorna.
Blommor rörlika, tvåkönade, rödlila.
Ståndare lila, utskjutande, med långa bihang vid basen.
Stift vitaktigt. Frukter kala, med sned bas, grå till brunsvarta,
fläckiga, pensel kort, borstlik. Användning. Enligt Retzius (1806) har blomkorgarna använts till allehanda ting och han berättar att "Fröhufwuden eller Borrarne nyttjas at sätta som lockemat i slagburar för at fånga Stiglitzor, Bofinkar om wintren på snö. I Östergötland skola äfwen Poikar bruka at kasta Borrarne i wädret när Flädermössen flyga, för att fånga dem dermed". Hoffberg skriver i Anwisning til Wäxt-Rikets kännedom (1792) att "späda rötter smaka wäl och äro hälsosamme afskalade ätas wårtid kokte som Sparis: Decokt af rötterne renar bloden, drifwer urin och berömmes emot Gicht. Emulsion af fröen med litet mandlar blandade intages med nytta i Njursten. Färska örtbladen rena och läka öpna rötsår, samt hudlöshet, och fördela kalla kjörtel- och ledswulster då de påläggas". Övrigt. Kardborrarnas korgar fastnar
med holkfjällen och lossnar lätt, de sprids som en
enhet och faller med tiden sönder så att frukterna sprids. Etymologi. Släktnamnet Arctium kommer av grekiskans arktos (björn) och var ett växtnamn som användes redan av Dioskorides. Släktet har elva arter varav fyra förekommer i Sverige, vanligast är ullkardborre (A. tomentosum) och liten kardborre (A. minus). |
Familj: Asteraceae
Arter: "Örten, som tar fast wid kläder, När på benet Iris kände Ringa wäxt, du wisar härligt, Ur Karborren av Olof von Dalin (Witterhets-arbeten, I bunden och obunden Skrif-Art. Skämtsamma skrifter, 1767)
|
© Naturhistoriska riksmuseet 1998
http://linnaeus.nrm.se/flora/di/astera/arcti/welcome.html
Senaste uppdatering: 5 juni 2000
Ansvarig för denna sida: Arne Anderberg