Kattfot

Antennaria dioica (L.) Gaertn.

Svenska synonym: vanlig kattfot

Kattefot Kattefod Kissankäpälä Mountain Everlasting Gewöhnliches Katzenpfötchen

Beskrivning. Kattfot är en lågväxt, ullhårig ört som kan bli upp till två decimeter hög. Från bladrosetterna kommer korta utlöpare vilket gör att den kan bilda täta mattor.De flesta bladen sitter samlade i en rosett vid basen, men stjälken har flera strödda blad. Rosettbladen är bredast mot spetsen och har bara en nerv. Stjälken är upprätt och, liksom stjälkbladen och rosettbladens undersidor, vitt ullhårig. Kattfot blommar från maj till juli. Blomkorgarna är små och sitter samlade i toppen av stjälken. Arten är tvåbyggare och dess han- och honplantor är lika vanliga. Blomkorgarnas holkfjäll är ljusa, vita eller mer eller mindre rosa. Hanplantorna har kortare och bredare korgar medan honkorgarna är längre och smalare. Frukten är liten med en vit hårpensel.
Kattfot skiljer sig från de andra arterna i släktet kattfötter (Antennaria) genom sina vita eller rosa holkfjäll. De övriga arterna är alla fjällväxter med mörka bruna eller brunsvarta holkfjäll.

Utbredning. Kattfot är ganska vanlig i hela landet, men minskar på många håll på grund av igenväxning av tidigare öppna marker. Den växer på torr, öppen, kvävefattig mark, som gräsbackar, naturbetesmarker och skogsbryn. Första fynduppgift publicerades år 1658 i Rudbecks Catalogus plantarum (Nordstedt 1920).

Etymologi. Artnamnet dioica är en böjningsform av latinets dioicus (tvåbyggare) och syftar på att arten har skilda han- och honplantor.

Referenser

"Kattfotan är en lika allmänt bekant som för sin täckhet omtyckt växt, hvilken med sin låga och täta, grå- eller hvitludna tuvor (bladrosetter) väl kläder de torra och magra ställen der den trifves. Både bladen och eternellartade blomstren göra örten lätt bemärkt, isynnerhet som den nästan alltid växer ensam, utan blandning med andra."

Ur Utkast till svenska växternas naturhistoria I av C. F. Nyman (1867)