Fjällkattfot

Antennaria alpina (L.) Gaertn.

Fjellkattefot Bjerg-Kattefod Tunturikissankäpälä Fjallalójurt

Beskrivning. Fjällkattfot är en flerårig ört med utlöpare, ludna blad och små blomkorgar. Stjälken kan bli drygt en decimeter hög och är upprätt och ullhårig, med ganska många stjälkblad. Bladen sitter huvudsakligen i basala bladrosetter, de är bredast mot spetsen och har bara en nerv, ovansidan är tätt vithårig medan undersidan har mer gråaktig behårig, behåringen blir ofta glesare med tiden. Fjällkattfot blommar från juni till augusti. Arten är tvåbyggare och har skilda han- och honplantor, men hanplantor är mycket sällsynta. Blomkorgarnas holkfjäll är mörkt gråbruna. Fjällkattfot är mycket formrik och förökar sig apomiktiskt, det vill säga könlöst, och den betraktas ibland som ett helt komplex av småarter av vilka de flesta förekommer i Nordamerika. Till fjällkattfot-komplexet hör även grönkattfot (A. porsildii) som skiljs genom sina gröna, nästan kala blad. Grå fjällkattfot (A. canescens (Lange) Malte.) kallas en grövre och hårigare form av fjällkattfot som har fler stjälkblad, men den senare är oklart avgränsad och brukar sällan erkännas av nordiska floraförfattare.
Arten lappkattfot (A. villifera) skiljs från fjällkattfot på sina längre, bredare och trenerviga blad.

Utbredning. Fjällkattfot är ganska vanlig i fjälltrakterna, den växer ofta på kalkrik mark, till exempel i dryashedar. Första fynduppgift är från Lappland och publicerades av Linné år 1737 i Flora Lapponica (Nordstedt 1920).

Etymologi. Artnamnet alpina syftar på att arten växer i alpina miljöer.

Referenser

"Mycket allmän på våra fjäll.
Då den blommar, har stjälken knappt en längd af två fingrars tvärbredd, men innan fröna hinna mogna, blir den kvarterslång.
Egendomligt var att se, huru frön af andra arter hängde vid den fruktbärande växtens stjälk och blad, liksom om de varit besmorda med något slem; det var dock luddet ensamt, som fasthöll dem."

Ur Flora Lapponica av Carl von Linné (1737), i svensk översättning av T. M. Fries (1905)