|
Beskrivning. Pärleternell är en flerårig, ullhårig
ört som kan bli drygt sex decimeter hög. Arten har underjordiska utlöpare och
bildar ofta stora bestånd. Stjälken är vitt ullhårig och
bladen är lansettlika, vanligen helbräddade och sitter strödda längs
stjälken. Bladovansidan är först ullhårig men blir med tiden kal.
Pärleternell blommar från juli till september. Blomkorgarna är omkring en
centimeter breda och sitter samlade i en tät kvastlik ställning.
Holkfjällen är vita och pappersartade. Blomkorgarna har två slags gula
blommor, de yttre är trådformade
honblommor medan de inre är rörformade hanblommor. Frukterna är små
och har en vit hårpensel.
Pärleternell kan knappast förväxlas med andra arter.
Utbredning. Pärleternell är en odlad art som sällsynt kan
påträffas förvildad på kulturpåverkad mark, ofta på grusig
eller sandig mark i vägkanter och i närheten av bebyggelse.
Arten hör ursprungligen hemma i Nordamerika och nordöstra Asien.
Första fynduppgift som förvildad är från Skåne och
publicerades 1870 (Hylander 1971).
Användning. Pärleternell odlas som prydnadsväxt i
trädgårdar och den lämpar sig också som eternell.
Etymologi. Artnamnet margaritacea kommer av latinets
margarita (pärla) och betyder pärllik, vilket syftar på de
vita rundade blomkorgarna.
|