Hasselört

Asarum europaeum L.

Svenska synonym: europeisk hasselört

Hasselurt Hasselurt Taponlehti Asarabacca Haselwurz

Beskrivning. Hasselört är en lågväxt, beståndsbildande, flerårig ört med krypande jordstam. Stjälken är kort och hårig. Bladen är skaftade och sitter skenbart i rosett från jordstammens korta stjälkar, de har håriga bladskaft och kala, brett njurlika, starkt glänsande, helbräddade bladskivor. Hasselört blommar i maj-juni, blommorna sitter nere vid marken och utgår på korta skaft från de korta stjälkarna på jordstammen. De är brunaktiga och ganska kraftigt byggda, med kort krontub och tre breda kronflikar. Blomman har tolv fria ståndare och en stiftpelare med sexflikigt märke. Efter blomningen utvecklas en köttig kapsel som är nästan rund och brunviolett, den spricker sönder oregelbundet.
Hasselört känns lätt igen på de njurlika, starkt glänsande bladen. Blommorna ligger ofta på marken och är svåra att upptäcka om man inte letar vid basen av bladrosetterna.

Utbredning. Hasselört är sällsynt, men förekommer naturaliserad på olika håll i Syd- och Mellansverige. Den växer huvudsakligen i gamla trädgårdar och parker, men kan också påträffas i lundar och skogsbryn. Första fynduppgift är från Skåne och publicerades 1744 (Hylander 1971).

Användning. Hasselört är mycket skuggtålig och odlas som marktäckare och som undervegetation i trädgårdar och parker.

Etymologi. Artnamnet europaeum kommer av latinets Europa och betyder europeisk. Det svenska namnet hasselört användes redan under 1600-talet, det anses syfta på att arten växer bäst och frodigast under hassel (Corylus avellana).

Referenser

"Hasselört w. i Skåne i skugga, är wämjaktig och något bäsk til smaken: bruktes allmänt til kräkmedel innan Ipecacuanha upfants. Roten fint pulweriserad, gör kräkning, men groft, purgerar...
...För Kreatur som hafwa raseri eller kåller inblåses pulfret i näsborrarne, deraf hufwudet frias från slem, i synnerhet hos hästar: blandas ock litet bland hafran, deraf de rensas och få munterhet."

Ur Anwisning til Wäxt-Rikets kännedom av Carl Fredrik Hoffberg (1792)