Bockrot

Pimpinella saxifraga L.

Vetenskapliga synonym: P. nigra Mill. (ssp. nigra)
Svenska synonym: backanis; vanlig bockrot (ssp. saxifraga), sammetsbockrot, blå bockrot, svart bockrot (ssp. nigra)

Gjeldkarve Almindelig Pimpinelle Pukinjuuri, Ahopukinjuuri Burnet-saxifrage Kleine Bibernelle

Bockrot Beskrivning. Bockrot är en flerårig ört med vita blommor i flockar och enkelt eller dubbelt parflikade blad som har sågtandade småblad. Stjälken är upprätt, trind, kal eller något hårig och ofta fåbladig. Bladen är en till två gånger parbladiga med sågade kanter, stjälkbladen ofta med smala bladflikar. Bockrot blommar från juli till september med små vita eller rödlätta blommor som sitter i flockar. Blomflockarna saknar både allmänt och enskilt svepe, de lutar oftast innan blommorna slagit ut men sträcker sedan på sig. Bockrot Frukterna är äggformade, vanligen omkring två millimeter långa, kala, och har smala åsar. Den sällsynta underarten sammetsbockrot (ssp. nigra (Mill.) Gaudin) är gråluden och har en svart rot vars yta blånar om den snittas.
Bockrot kan förväxlas med den sällsynta arten stor bockrot (P. major), men den senare är större och grövre med fårad, solid stjälk, större och bredare blad, samt vanligen större frukter med tydligare åsar.

Bockrot, blad Utbredning. Bockrot är vanlig i hela landet, utom i fjälltrakterna. Den växer på torr och öppen mark. Första fynduppgift publicerades år 1684, men arten var känd redan under medeltiden (Nordstedt 1920).

Frukter av bockrot Användning. Roten, Radix Pimpinellæ, ansågs vara bland annat slemlösande och magstärkande.

Bockrot Etymologi. Artnamnet saxifraga kommer av latinets saxum (sten) och frangere (bryta, bräcka). Namnet används också som vetenskapligt namn på släktet bräckor (Saxifraga).

Familj: Apiaceae
Släkte: Pimpinella

Norden
Norra halvklotet
Bildgalleri

I Riksmuseets samlingar

Innehållsförteckning

Referenser


"Det är ock den i sanden växande roten, som är kraftigast såsom Läkemedel. Bästa tiden at uptaga den är, innan den gått i blomma. Rötterne afsköljas hastigt i watten, och när de wattenrunnit, utbredas tunt på et luftigt ställe at torrka. Om man til twå lod af denna torrkade och småskurne roten blandar lika så mycket småskuren Lakritsrot, och dubbelt så mycket torrkad och sönderskuren Isop, får man et Kryddethee, som med fördel kan drickas i flusshosta med hesa utan feber, och samma Thee wäl starkt med en tolftedel eller något mindre destilleradt Bränwin och något Honung, är et nyttigt Gurgelwatten i slemmig halsfluss, i synnerhet om litet Saltpetter tillägges."

Ur Försök til en Flora Oeconomica Sveciæ av A. J. Retzius (1806)

© Naturhistoriska riksmuseet 1998

http://linnaeus.nrm.se/flora/di/apia/pimpi/pimpsax.html
Senaste uppdatering: 23 februari 2010
Ansvarig för denna sida: Arne Anderberg