Lång bockrot

Pimpinella peregrina L.

Första svenska fyndet av lång bockrot Beskrivning. Lång bockrot är en kal, tvåårig ört som kan bli över en meter hög. Stjälken är upprätt och ofta grenig ända från basen. De basala bladen är parbladiga med stora och runda, naggade till och grovt sågade småblad som har hjärtlik till njurlik bas. Stjälkbladen är parbladiga till parflikiga, och småbladen eller flikarna har kilformig bas. Lång bockrot blommar i juni med små vita blommor som sitter samlade i flockar. Blomflockarna saknar både allmänt och enskilt svepe. Frukterna är knappt två millimeter långa och är täckta med styva, utåtriktade hår vilket är karaktäristiskt för arten.
Lång bockrot känns igen på basalbladens runda småblad och de utspärrat håriga frukterna.

Utbredning. Lång bockrot förekommer tillfälligt i Syd- och Mellansverige. Arten hör ursprungligen hemma i Medelhavsområdet. Första fynduppgift är från Märsta, Uppland och publicerades år 1994 av A. Svensson och A. Anderberg i artikeln Lång bockrot, Pimpinella peregrina, ny för Sverige - etablerad från insådd ängsfröblandning (Svensk Botanisk Tidskrift 88: 357-360). Det första fyndet finns i Naturhistoriska riksmuseets samlingar och kan ses ovan.

Etymologi. Artnamnet peregrina betyder främmande, utländsk.

Familj: Apiaceae
Släkte: Pimpinella

I Riksmuseets samlingar

Innehållsförteckning

© Naturhistoriska riksmuseet 2000

http://linnaeus.nrm.se/flora/di/apia/pimpi/pimpper.html
Senaste uppdatering: 18 juli 2000
Ansvarig för denna sida: Arne Anderberg