PersiljaPetroselinum crispum (Mill.) Nyman ex A. W. Hill
Vetenskapliga synonym: P. hortense auct., P. sativum Hoffm., P. tuberosum Bernh. ex Rchb.
| |
|
Utbredning. Persilja är en odlad art som ibland förekommer förvildad, den hör ursprungligen hemma i Medelhavsområdet. Första fynduppgift som förvildad är från Balsberg, Skåne och publicerades av Lilja 1870. Arten är dock känd redan under medeltiden (Nordstedt 1920). Användning. Persilja är, tillsammans med dill (Anethum graveolens), en av våra vanligaste kryddväxter. Hos bladpersilja används främst bladen, och hos rotpersilja används roten som rotfrukt, till bland annat soppor. Persilja är mycket variabel till utseendet, den vanligaste är kruspersilja, som har krusiga blad, men även slätbladig persilja är ganska vanlig i odling. Persilja omtalas av Arvid Månsson Rydaholm i En myckit nyttigh Örta-Book 1642 och han skriver att den "är myckit brukelig, både hennes frö, örten och roten, hon brukas uti köken, och till läkedom". Arten är rik på A- och C-vitamin och har också ett högt innehåll av järn och andra mineralämnen. Etymologi. Artnamnet crispum betyder krusig och syftar på de ofta krusiga bladen. Namnet persilja är en försvenskning av Petroselinum, som är det vetenskapliga namnet på släktet persiljor. |
Familj: Apiaceae Släkte: Petroselinum "Persilja är måhända den mest kända och
mest använda af alla våra kryddor; den anses öka aptiten,
lifva matsmältningen och är genom sin mildhet behaglig för alla.
Till vissa rätter i vår matlagning har den blifvit rent af ett behof,
t. ex. till abborrar, stekta kycklingar, diverse fisksåser m. m.
Man skulle nästan kunna säga: Tag persiljan från kokerskan, och
hon urståndsättes att utöfva sin konst."
Ur Kok-konsten som vetenskap och konst av C. E. Hagdahl (1896)
|
© Naturhistoriska riksmuseet 1998
http://linnaeus.nrm.se/flora/di/apia/petro/petrcri.html
Senaste uppdatering: 9 februari 2000
Ansvarig för denna sida: Arne Anderberg