PalsternackaPastinaca sativa L.
Vetenskapliga synonym: P. fleischmannii Hladnik, P. sativa L. var. hortensis Gaudin (var. sativa),
P. sativa L. ssp. sylvestris (Mill.) Rouy & E. G. Camus (var. sylvestris)
| |
Beskrivning. Palsternacka är en storväxt, grov,
tvåårig, gulgrön ört med grov rot. Stjälken är
upprätt, upp till en meter hög, kantigt fårad och kal eller hårig. Bladen är
vanligen enkelt parbladiga med tre till sex bladpar, småbladen är
breda med sågad kant. Palsternacka blommar i juli-augusti. Vanligen har stjälken en stor blomflock och
flera något mindre flockar, allmänt och enskilt svepe saknas oftast.
Kronbladen är klargula. Frukten är starkt plattad från ryggsidan,
den är brett oval, med smala mittåsar och en oljekanal i varje mellanrum.
Utbredning. Palsternacka är ganska vanlig i södra och mellersta Sverige, men på de platser där den odlas kan den också uppträda tillfälligt förvildad längre norrut. Den växer huvudsakligen i vägkanter och på ruderatmarker. Vildpalsternacka (var. sylvestris) är sällsynt och förekommer främst på kalkrik mark på Gotland. Första fynduppgift är från Skåne och publicerades 1744, men arten är omtalad redan under 1600-talet (Hylander 1971). Användning. Roten hos odlade palsternackor (var. sativa) är grov med vitt kött och används som grönsak. Förvildade exemplar har dock inte uppsvällda rötter. Övrigt. Palsternacka kan orsaka eksem vid beröring. Retzius (1806) uppger också att de i början av andra växtsäsongen har en viss likhet med bolmört (Hyoscyamus niger), och att det förr, när bolmört var vanlig som ogräs i köksträdgårdar, hände att de förväxlades med palsternacka med svåra förgiftningsfall som följd. Etymologi. Artnamnet sativa betyder odlad. |
Familj: Apiaceae Släkte: Pastinaca
"Dessa rötter användas företrädesvis i
soppor och hafva till och med större sockerhalt än
morötter.
Om de tagas späda såsom fingertjocka, kunna de anrättas
på alla sätt som späda morötter och äro då
mycket goda. Den som endast känner de gamla utväxta rötterna,
har ingen föreställning om den fina smaken hos de späda,
anrättade á la maître d'hôtel, eller måhända
ännu bättre á la créme."
Ur Kok-konsten som vetenskap och konst av C. E. Hagdahl (1896)
|
© Naturhistoriska riksmuseet 1998
http://linnaeus.nrm.se/flora/di/apia/pasti/pastsat.html
Senaste uppdatering: 22 augusti 2003
Ansvarig för denna sida: Arne Anderberg