Martorn

Eryngium maritimum L.

Svenska synonym: kostertistel, manskraft, martorna, vanlig martorn, äkta martorn

Strandtorn, Strandstikle Strand-Mandstro Sea-holly Stranddistel

Martorn Beskrivning. Martorn är en blågrå, tornig, flerårig havsstrandsväxt som kan bli upp till sex decimeter hög. Bladen är handflikiga och tjocka med upphöjda nerver som i bladkanten övergår i en torn. Bladytan har ett vaxöverdrag vilket skyddar den mot uttorkning. Martorn blommar i juli-augusti med små blåaktiga blommor. Blommorna sitter samlade i nästan runda huvuden som är omgivna av svepeblad. Martorn Svepebladen är stora, bladlika och har tornar i kanten. Foderbladen är långa och spetsiga och sitter kvar på frukterna.
Martorn liknar mest en tistel, de egentliga tistlarna hör dock till en annan växtfamilj, familjen korgblommiga växter (Asteraceae).

Martorn Utbredning. Martorn är sällsynt och förekommer sparsamt på sandstränder vid havet, från Bohuslän till Gotland och Öland. Individrika förekomster finns bland annat på Sydkoster i Bohuslän och arten kallas ibland också kostertistel. Första fynduppgift är från år 1741 då Linné hittade arten på Öland "wid Byrums sand ofwan för Horns Ladugård, på Hafsstranden" (Kongliga Swenska Wetenskapsacademiens Handlingar 1741).

Martorn Etymologi. Artnamnet maritimum kommer av latinets mare (hav) och syftar på att arten växer vid havet.

Familj: Apiaceae
Släkte: Eryngium

Norden
Norra halvklotet
Fridlyst
Bildgalleri

I Riksmuseets samlingar

Innehållsförteckning

Referenser


"Manskraft. I flygsanden nära hafwet wäxer denna wackra Ört på Öland och flere ställen i Skåne. Den röres wäl icke af Kreaturen, hwartil bladens hårdhet och stickande kanter äro wållande..."

Ur Försök til en Flora Oeconomica Sveciæ av A. J. Retzius (1806)

© Naturhistoriska riksmuseet 1997

http://linnaeus.nrm.se/flora/di/apia/eryng/erynmar.html
Senaste uppdatering: 25 augusti 2011
Ansvarig för denna sida: Arne Anderberg