Odört

Conium maculatum L.

Giftkjeks Skarntyde Myrkkykatko Hemlock Gefleckter Schierling

Odört Beskrivning. Odört är en vanligen tvåårig ört som kan bli över två meter hög. Den har en obehaglig lukt som brukar liknas vid lukten av råtta eller katturin, och som uppges kunna orsaka svindel. Stjälken är nedtill slät, oftast blådaggig och rödfläckig, och upptill fårad och rikt grenig. Bladskivan är triangulär till oval, bladen är två till tre gånger parbladigt delade, matta och mörkgröna. Odört blommar från juni till augusti med små vita blommor som sitter samlade i flockar. Frukterna är nästan runda och har fem Fläckig rund stjälk hos odört tydliga, veckade åsar på varje delfrukt.
Odört har en ytlig likhet med flera andra arter av flockblommiga växter (Apiaceae) och kanske speciellt med hundkäx (Anthriscus sylvestris), men skiljs genom sin rödfläckiga stjälk som är kal och trind nertill, samt genom runda åsade frukter.

Blad av odört

Utbredning. Odört förekommer huvudsakligen i södra och mellersta Sverige, från Skåne till Gästrikland, men spridda fynd har även gjorts längre norrut. Arten är sällsynt och minskar alltmer i antal. Numera förekommer den främst kring gårdar och på ruderatmark, till exempel på avfallsplatser och vid nyanlagda vägar. Första fynduppgift publicerades i Rudbecks Hortus botanicus år 1685, men arten är känd sedan medeltiden (Nordstedt 1920).

Odört, frukter

Användning. Hela växten är mycket giftig och som sådan känd sedan antiken. I äldre tid har odört använts i plåster för att framkalla lokal känslolöshet. Under antiken kallades odörten för 'Cicuta' och användes som ingrediens i den giftdryck som Sokrates avrättades med. Idag används namnet Cicuta som vetenskapligt namn på släktet sprängörter, med den likaså giftiga arten sprängört (Cicuta virosa).

Etymologi. Artnamnet maculatum kommer av latinets macula (fläck) och syftar på den arttypiskt fläckiga stjälken. Det svenska namnet odört anses komma av det fornsvenska ordet odher (vild, galen). Samma ordstam finns i odon (Vaccinium uliginosum), vars bär har ansetts vara giftiga och yrselframkallande.

Familj: Apiaceae
Släkte: Conium

Norden
Norra halvklotet
Giftig
Bildgalleri

I Riksmuseets samlingar

Innehållsförteckning

Referenser


"Odörten har i hela sitt utseende, genom sin matta grönska och sin fläckiga stjelk, något misstänkt."

Ur Utkast till svenska växternas naturhistoria I av C. F. Nyman (1867)

© Naturhistoriska riksmuseet 1996

http://linnaeus.nrm.se/flora/di/apia/coniu/conimac.html
Senaste uppdatering: 13 oktober 2005
Ansvarig för denna sida: Arne Anderberg