OdörtConium maculatum L.
| |
|
Utbredning. Odört förekommer huvudsakligen i södra och mellersta Sverige, från Skåne till Gästrikland, men spridda fynd har även gjorts längre norrut. Arten är sällsynt och minskar alltmer i antal. Numera förekommer den främst kring gårdar och på ruderatmark, till exempel på avfallsplatser och vid nyanlagda vägar. Första fynduppgift publicerades i Rudbecks Hortus botanicus år 1685, men arten är känd sedan medeltiden (Nordstedt 1920). Användning. Hela växten är mycket giftig och som sådan känd sedan antiken. I äldre tid har odört använts i plåster för att framkalla lokal känslolöshet. Under antiken kallades odörten för 'Cicuta' och användes som ingrediens i den giftdryck som Sokrates avrättades med. Idag används namnet Cicuta som vetenskapligt namn på släktet sprängörter, med den likaså giftiga arten sprängört (Cicuta virosa). Etymologi. Artnamnet maculatum kommer av latinets macula (fläck) och syftar på den arttypiskt fläckiga stjälken. Det svenska namnet odört anses komma av det fornsvenska ordet odher (vild, galen). Samma ordstam finns i odon (Vaccinium uliginosum), vars bär har ansetts vara giftiga och yrselframkallande. |
Familj: Apiaceae Släkte: Conium
"Odörten har i hela sitt utseende, genom sin matta
grönska och sin fläckiga stjelk, något misstänkt."
Ur Utkast till svenska växternas naturhistoria I av C. F. Nyman (1867)
|
© Naturhistoriska riksmuseet 1996
http://linnaeus.nrm.se/flora/di/apia/coniu/conimac.html
Senaste uppdatering: 13 oktober 2005
Ansvarig för denna sida: Arne Anderberg