Selleri

Apium graveolens L.

Svenska synonym: blekselleri, bladselleri (var. dulce), rotselleri (var. rapaceum)

Selleri, Hageselleri Vild Selleri Selleri, Ruokaselleri Wild Celery Echter Sellerie

Beskrivning. Selleri är en tvåårig, kal, starkt doftande ört med parbladiga blad och små grönvita blommor i flockar. Första året bildas bara en kraftig bladrosett och påföljande år utvecklas stjälkar och arten går i blom. Stjälken kan bli upp till åtta decimeter hög och är upprätt, fårad och har ofta kortskaftade blomflockar i bladvecken. De blanka bladen är parbladiga med breda, ojämnt sågtandade småblad, de nedre bladen har flera bladpar medan de övre vanligen bara har ett bladpar. Selleri blommar i juli-augusti med små vita blommor som sitter i flockar. Blomflockarna saknar både allmänna och enskilda svepen. Frukten är liten, äggformad och något plattad från sidorna. Delfrukterna har fem, vanligen vågiga åsar. Blekselleri eller bladselleri (var. dulce (Mill.) DC.) och rotselleri (var. rapaceum (Mill.) DC.) är odlade varieteter av selleri.
Selleri kan knappast förväxlas med andra arter, de blanka parflikiga bladen, den aromatiska doften och de kortskaftade blomflockarna från bladvecken är typiska. Den andra arten i släktet, krypfloka (A. inundatum), är en liten nedliggande eller flytande vattenväxt.

Utbredning. Vildtypen av selleri förekom fram till 1980-talet sällsynt som vildväxande på strandängar i Skåne, men tycks nu vara försvunnen. Odlad selleri kan tillfälligt påträffas förvildad. Första fynduppgift är från Landskrona, Skåne och publicerades av Leche år 1744, men arten var känd redan under medeltiden (Nordstedt 1920).

Användning. Selleri odlas ofta som grönsak eller rotfrukt. Hos varieteten blekselleri (var. dulcis) används de förtjockade bladskaften som grönsak, medan man hos rotselleri (var. rapaceum) använder den förtjockade stambasen som rotfrukt. Bladen ingår ofta i kryddbuketter och även frukterna kan utnyttjas som krydda. Många olika namnsorter av de två varieteterna förekommer i odling.

Etymologi. Artnamnet graveolens betyder 'starkt luktande' och kommer av latinets gravis (tung) och olere (lukta). Svenska namnet selleri kommer ursprungligen från grekiskans selinon (selleri).

Referenser

"Beslägtadt med persiljan och libstickan, har det en aromatisk lukt och smak, som icke är utan en viss skärpa...
...Selleri bidrager att lifva matsmältningen, men misstänkes för i någon mån upphetsande verkningar, hvilka dock till betydlig del minskas genom kokning. Det är ingen mat för gamla ungkarlar.
De gamle romarne bekransade sig med dess blad under måltiderna, för att förtaga vinets berusande verkningar. »Fyllen pokalerna», säger Horatius, »med detta ädla vin, som kommer oss att glömma våra sorger, insugen dess doftande vällukt i stora drag och skynden att binda oss kransar af selleri och myrten.»"

Ur Kok-konsten som vetenskap och konst av C. E. Hagdahl (1896)