Kvanne

Angelica archangelica L.

Vetenskapliga synonym: Angelica officinalis (Hoffm.) Ahlfv., Archangelica officinalis Hoffm.; Angelica archangelica L. var. litoralis (Fr.) Hyl., A. litoralis Fr., Archangelica litoralis (Fr.) C. Agardh (ssp. litoralis)
Svenska synonym: angelika; fjällkvanne (ssp. archangelica), strandkvanne, havssträtta (ssp. litoralis)

Kvann Strand-Kvan (ssp. litoralis) Väinönputki Ætihvönn Garden Angelica Arznei-Engelwurz

Beskrivning. Kvanne är en grov och högväxt, aromatiskt doftande ört som kan bli drygt en meter hög. Bladen är två till tre gånger parflikade med breda, grovt sågade bladflikar, basalbladen har trinda bladskaft. Kvanne blommar i juli-augusti med små gröngula blommor som sitter samlade i nästan klotrunda flockar. Blomflockarna har kala strålar. Frukterna är något plattade med fem tydliga ryggar men utan synliga oljekanaler, fruktväggen är tjock och är inte fäst vid fröet. Kvanne brukar delas upp i två underarter, fjällkvanne (ssp. archangelica) och strandkvanne (ssp. litoralis (Fr.) Thell.). Fjällkvanne har blomskaft som är lika långa som svepebladen, medan strandkvanne har blomskaft som är dubbelt så långa som svepebladen.
Den andra arten i släktet, strätta (A. sylvestris), har platta eller välvda blomflockar med vita eller rödlätta blommor, håriga blomstrålar, samt basalblad med rännformade bladskaft. Unga plantor av strandkvanne (ssp. litoralis) kan förväxlas med vegetativa exemplar av strandloka (Ligusticum scothicum).

Utbredning. Fjällkvanne (ssp. archangelica) förekommer i fjälltrakterna men har länge odlats och förekommer därför förvildad även i andra områden. Strandkvanne (ssp. litoralis) är kustbunden och förekommer ganska sparsamt från längs kusten från Bohuslän till Uppland, längre norrut är den sällsynt. Första fynduppgift publicerades på 1600-talet (Nordstedt 1920).

Användning. Kvanne har sedan lång tid nyttjats som medicinal- eller kryddväxt, den omtalas redan i Olav Tryggvasons saga och i den norska Gulatingslagen från 1100- eller 1200-talet omnämns 'kvannehagar' vilket visar att växten redan då odlades. Fjällkvanne (ssp. archangelica) var förr också en viktig del i samernas kosthåll och Linné skriver under sin lappländska resa att den användes både färsk eller inlagd i renmjölk. Kvanne kan användas som brännvinskrydda eller till te, unga stjälkar och bladskaft kan kanderas och används i finare konfektyr. Enligt Mabberley (1997) är det kvanne som ger likörerna Chartreuse och Benedictine dess karaktäristiska smak. Förr användes den som grönsak, medan roten har använts i medicinskt syfte. Strandkvanne anses ha samma egenskaper som fjällkvanne.

Etymologi. Artnamnet archangelica kommer av grekiskans arkhangelos (ärkeängel), namnet syftar på uppfattningen att växten skall påvisats av ärkeängeln Gabriel som en läkeväxt (Odhner 1963).

Referenser

"Ingenstädes växer Archangelican så ensamt och ymnigt som på Lappmarkens fjellar. Den fodrar det der varande sommarens beständiga himlaljus uti den höga rena luftkretsen. Den intager der en region, som då tyckes passande för englar, såsom en verklig Erkeengels ört. - - Annars är det sannolikt att den fick sitt namn för sin trodda verkan mot pesten; den ansågs som en erkeengels gåfva deremot."

Göran Wahlenberg enligt C. F. Nyman i Utkast till svenska växternas naturhistoria I (1867)