Lönn

Acer platanoides L.

Svenska synonym: skogslönn

Lønn Spids-Løn Metsävaahtera Norway Maple Spitz-Ahorn

Beskrivning. Lönn är ett ganska stort träd med rundad och tät krona och vackra höstfärger. Vinterknopparna sitter motsatta och är äggformade, kala, glänsande och rödbruna eller gröna. Bladen är spetsigt handflikiga, livligt gröna och kala. Bladskaften innehåller mjölksaft. Lönn blommar i april-maj alldeles innan lövsprickningen. Blommorna är gulgröna och sitter i upprätta kvastar, de är rika på nektar och har fem kronblad och fem foderblad. Delfrukterna är platta med mer eller mindre vinklad vinge, insidan är kal och embryot är hopvikt.
Lönn kan bara förväxlas med tysklönn (A. pseudoplatanus), men den senare har mer kortspetsade bladflikar, matta blad, samt blommor och frukter i hängande klasar.

Äldsta-största. Lönnen blir sällan över 150 år gammal. Den största lönn som växt i Sverige blev 27 meter hög och hade en omkrets på 5,55 meter i brösthöjd, denna jättelönn växte vid Alsike gästgivargård i Uppland fram till 1938 (Lagerberg 1957).

Utbredning. Lönn är sydlig art och växer norrut upp till Värmland, Dalarna och Ångermanland, den kan dock odlas även längre norrut. Första fynduppgift. Arten är känd sedan medeltiden (Nordstedt 1920).

Användning. Virket används till slöjd och till finare snickeriarbeten, som musikinstrument och intarsia. Förr använde man barken till färgning och Nyman (1867) uppger att saven kan inkokas till sirap och socker. Arten odlas ofta för sina vackra höstfärgers skull och även de många olika namnsorterna av blodlönn är populära.

Övrigt. Bladen angrips ofta av tjärfläcksjuka (Rhytisma acerinum), en svamp som bildar svarta fläckar, samt lönnmjöldagg (Uncinula tulasnei) en svamp som bildar grå mögellika överdrag.

Etymologi. Artnamnet platanoides är en böjning av det vetenskapliga namnet på släktet plataner, Platanus, och betyder platanliknande. Det svenska namnet lönn (lön, lyn) är känt sedan medeltiden.

Familj: Aceraceae
Släkte: Acer

Norden
Norra halvklotet
Träd
Färgväxt
Bildgalleri

I Riksmuseets samlingar

Innehållsförteckning

Referenser

"Då trädet blommar, utgör det en ymnig honingskälla för insekterna, hvilka då talrikt besöka det. Men detta räcker icke länge. Sedan befruktningen - till en del med insekternas biträde - skett, lossna ståndarblommorna i leden och affalla snart; deras mängd täcker stundom marken. Deremot befästa sig spirblommorna på sina skaft och sluta foderbladen; fröens utbildning börjar. Samtidigt dermed utveckla bladen mer och mer sina breda ytor och bilda slutligen en skuggig krona. Frukterna utvecklas hastigt men mogna sent, så att de liksom invänta höststormarne för att med deras bistånd slita sig lösa och bortflyga. Lönnen kläder sig tidigt i höstdrägt och denna är grannare än hos något annat inhemskt träd i det bladen, innan de affalla, på samma gång antaga både röda och gula, ganska bjerta men olika, skiftningar."

Ur Utkast till svenska växternas naturhistoria I av C. F. Nyman (1867)