Idegran

Taxus baccata L.

Svenska synonym: barrlind, id, idgran, tax

Barlind Taks Marjakuusi Yew Eibe

Beskrivning. Idegran är en vintergrön barrväxt som oftast blir en oregelbundet växt buske eller ett litet träd. Barren kan bli upp till tre centimeter långa och är mörkgröna, platta, skaftade och spetsiga. Ovansidan av barren är glänsande men undersidan matt. Till skillnad från andra svenska barrväxter har idegranen inte kottar eller bärkottar, utan bara ett enkelt frö. Detta omges av ett rött köttigt fröhylle och liknar ett saftigt bär.

Äldsta-största. Idegranar uppges bli mycket gamla och i England lär det finnas tusenåriga exemplar av idegran. Enligt Lagerberg (1956) var en idegran på Maltesholms gård i Skåne en av de största i Sverige och den var omkring nio meter hög och hade en stamomkrets på 3,5 meter.

Utbredning. Idegran förekommer mest i kusttrakterna från Bohuslän upp till Gästrikland, på Gotland är den mindre allmän, men den är annars sällsynt. Den växer oftast på fuktiga skogsmarker. Första fynduppgift publicerades på 1600-talet (Nordstedt 1920).

Användning. Förr i tiden används idegran för framställning av bågar och allehanda redskap. Numera används veden ibland till möbler, svartpolerat idegransvirke kallas ibland 'tysk ebenholts'. Idegranskvistar användes tidigare till kransar och dylikt, varvid många bestånd skattades hårt. Idegran och dess olika namnsorter odlas ofta i trädgårdar och parker.

Övrigt. Vissa har tolkat Eddans 'Yggdrasil' som en idegran i stället för en ask (Fraxinus excelsior), eftersom trädet sades vara evigt grönt och att man i Snorres Edda omtalar att hjortarna äter barr i askens grenverk.

Etymologi. Artnamnet är från latinets bacca (bär) och syftar på fröets bärlika hölje. Namnet barrlind har den fått för sin sega bast som påminner om den hos lind (Tilia cordata). Namnet ingår också i flera ortnamn, till exempel Idö.

Referenser

"Dess ständigt warande grönska, och tålighet för aga har skaffat det plats i Trägårdar, hälst sådane hwar man funnit smak i Pyramider, Strufwor, Festoner, Klot m. m. dylikt. I sit wilda tilstånd blir sällan något resligt Träd deraf, utan Taxen håller sig mera som en stor buske, i hwars krona Foglar gerna bygga, och en del äfwen äta dess bär.
Trädet eller weden är ibland de wackraste inhemske, tämmeligen hårdt, med fina ådror, låter wäl arbeta sig så wäl af Swarfware som Snickare och Instrumentmakare. Til åtskillige Musikaliske så wäl Blås- som Sträng- instrumenter, är det begärligt."

Ur Försök til en Flora Oeconomica Sveciæ av A. J. Retzius (1806)